Rastlösa fingrar

Jag kom, jag åt, jag drog. Det där med att komma fyra timmar efter alla andra, efter en stressig dag på jobbet var nog ingen bra idé. Men jag ville ju så gärna. Och jag tror brudgummen blev rätt glad. Maten var god, brudparet var fina och lyckliga och min bagarkollega var trevligt sällskap.

Kanske tryckte mig en aning för mycket intill honom, för en man som hälsade först på mig, och sedan på min kollega verkade ta oss för ett gift par. Vi övertygade honom ivrigt om att så inte var fallet.

Och min nya sommarklänning lyste fint bland de grå molnen och svarta klänningarna. Även om det var kallt.