Rastlösa fingrar

Det verkar som om min hals aldrig tänker bli normal igen. Det är ju synd för min hals eftersom jag hade tänkt jobba i morgon. Jag har varken råd eller samvete att låta mina kolleger jobba arslet av sig bara för att min hals har hyss för sig. Så hör du det nu, nu slutar du producera äckligt, segt slem och ser till så att stämbanden fungerar igen, mmmkey? Jag offrar ju mig, jag kan inte räkna alla koppar honungsvatten jag har pinat i mig, och jag har tagit det så lungt det går, inte rusat runt och gjort alla de där sakerna som jag hade velat göra nu när jag var ledig. Så skärp till dig nu, det räcker med dumheter, jag fattar vinken, du finns och det är jag tacksam för.